De ting eller personer i satsen som inte är subjekt; den/det/de som utsätts för handlingen, t.ex. Lisa ger Olle en boll. Hon spelar fotboll. Ge mig boken nu!

En mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Innehållet i meningen måste ha en självständig betydelse. En mening kan bestå av:

En fullständig sats måste innehålla ett subjekt och ett finit verb, t.ex. John skriver. Att läsa är roligt. De har bott i Stockholm. En snäll person visade mig vägen hit. Dessa satser kan stå ensamma och kallas därför huvudsatser.

Ord för egenskap, tillstånd m.m., t.ex. gul, långsam, fantastisk.

Ord för plats, tid, sätt, omständighet, orsak m.m., t.ex. ute, i går, sakta.

Känsloord och svarsord, t.ex. nej, fy, usch.

Ord som samordnar ord, satser och satsled av samma slag., t.ex. och, men, eller, respektive.

Ord för relationer i rum och tid m.m., t.ex. på, genom, angående, på grund av.

Ersättningsord, ofta med syftning, t.ex. hon, denna, alla, sig, ingen.

Ord för antal, t.ex. en/ett, första, hundrade.