Utvecklingen av fri och öppen källkod drivs inte i första hand av företag eller stater. Istället är det sammanslutningar av enskilda individer som samlas i s k gemenskaper, det som på engelska kallas för community. Dessa grundar sig på frivilligt deltagande och man tar sin fritid till att utföra det jobb som behövs utföras. Ubuntu har s [..]

Inom Linuxvärlden talar man ofta om användargrupper. På engelska kallas det för Linux User Groups (LUG). Det här är lokala sammanslutningar bestående av Linuxanvändare, som samlas för att utbyta erfarenheter. I dessa samlas man oberoende av vilken distribution man använder sig av.

Hjälpen till framför allt privatpersoner sker genom den gemenskap som finns kring Ubuntu. Runt om i världen finns det mängder med lokala gemenskaper (LoCo) där människor engagerar sig på sin fritid. I dessa gemenskaper hjälper användare varandra för att komma tillrätta med de problem man har. Så fort man har lärt sig lite om Ubuntu, ka [..]

När man installerar Ubuntu får man också en brandvägg. Den står som standard helt öppen. Anledningen är att Ubuntu efter installationen inte har några tjänster igång som det går att ansluta till från nätverket. Så länge du inte installerar något program som andra i nätverket kan utnyttja som en tjänst, kommer din dator att vara he [..]

Det mest övergripande målet för Ubuntu är att sprida operativsystemet till så många datorer i världen som möjligt, att Ubuntu att bli det mest använda operativsystemet i hela världen. Men nu förhåller det sig inte så. Istället är det ett annat operativsystem som finns förinstallerat på nästan alla datorer som säljs i datorbutiker [..]

Företaget Canonical skapades av Sydafrikanen Mark Shuttleworth för att finansiera Ubuntu-projektet samt för att ge kommersiell service och stöd för Ubuntu. Men det har också som mål att stödja utvecklingen av och spridandet av program med fri och öppen källkod.

En distribution är i grunden ett eget operativsystem med som bygger på GNU/Linux och med en samling grundläggande program. Själva operativsystemet består av Linuxkärnan, olika bibliotek och verktyg från GNU-projektet och vanligen med grafikmotorn X, samt fönsterhanterare och skrivbordsmiljö. Det finns för närvarande över 300 distributio [..]

Det här är en form av användarlicens. Ett krav för att få kallas fri mjukvara är att man har fri tillgång till programmets källkod och att man har frihet att göra vad man vill med koden. Vid en standardinstallation innehåller Ubuntu bara fri mjukvara.

De olika distributionerna för Linux brukar ha mängder med program som användarna kan ladda ner och installera. Dessa program samlas i vad man kallar förråd. Även Ubuntu har programförråd. Där kan man idag hitta ca 20000 program. I Ubuntu har man delat in programmen i fem förråd efter vilken typ av licens de har och om vilken typ av stöd [..]

GNU är både ett operativsystem i sig och en samling med viktiga verktyg som används även inom Linux. GNU är en s k rekursiv akronym som betyder ”GNU's Not Unix”. Det här anspelar på att GNU har utvecklats ur operativsystemet Unix, men att det ändå inte är Unix.